Vad säger 90-konto och administrationskostnader om en organisations effektivitet?

Att en ideell organisation har 90-konto har för många givare blivit synonymt med att det är en trovärdig organisation. För att få ha ett 90-konto behöver man som organisation uppfylla vissa krav, bland annat att minst 75 % av insamlade medel ska gå till verksamheten, och max 25 % till administration.

Dessvärre säger inte nivån på administrationskostnaderna mycket om hur stor positiv skillnad en organisation gör i världen. Dan Pallotta förklarar det hela på ett bra sätt i detta TED-talk. Vi håller helt med Pallotta om att man, när man utvärderar en organisation, bör fokusera på resultat (det vill säga: vad lyckas man åstadkomma med pengarna man samlar in) snarare än kostnader, och att påminna sig om att stora resultat kan kräva stora utgifter. Med det sagt är höga administrationsavgifter bara befogade om pengarna används effektivt.

Låt oss ta ett fiktivt exempel: en organisation kan ha noll kronor i adminavgift och bara använda sig av volontärer. Volontärerna lyckas samla in pengar nog för att bygga en skola per år i Kenya. En annan organisation tar in en insamlingsexpert som förvisso kostar en del i lön, men som samlar in så mycket pengar att organisationen kan bygga tio skolor per år. De flesta skulle nog hålla med om att det senare alternativet är bättre.

De organisationer som vi rekommenderar är inte utvalda på grund av sina låga administrationskostnader, utan för att de totalt sett gör mer nytta med de pengar de mottar. Läs mer om hur organisationerna väljs ut här. Vi har skrivit ett längre blogginlägg om denna fråga som du kan läsa här.

Ge Effektivt har i dagsläget inte ett 90-konto. Vi är i grunden positivt inställda till en extern kontrollinstans utöver revisorsgranskad årsredovisning och transparenta kvartalsöverföringar till våra rekommenderade organisationer men är måna om att en sådan granskning och utvärdering sker på relevanta premisser med fokus på effekt. Möjligtvis kommer vi att ansöka om det på sikt.