De flesta av oss strävar efter att "göra det rätta" och att uppträda moraliskt, åtminstone i viss mån. Problemet verkar vara att vi generellt använder förenklade förhållningssätt och regler för att göra detta, som är präglas av missuppfattningar, fördomar och bristande analys, och detta gäller även för hur vi donerar.
Med utgångspunkten att vi strävar efter att göra skillnad, så blir ett naturligt nästa steg att också sträva efter noggrann analys och intellektuell hederlighet så att våra ansträngningar inte blir ineffektiva. När det gäller donationer till välgörenhet visar forskning att man kan öka effekten 10-100 gånger genom att ge till de mest effektiva välgörenhetsorganisationerna i stället för till en typisk välgörenhetsorganisation (exempel finns
här). En viktig aspekt av att ge är därför att övertyga sig själv om att verklig påverkan är viktigare än kortsiktiga belöningar och "warm glow giving" (att ge till ett ändamål som får en att känna sig duktig). Det sistnämnda är inte rationellt: Om målet t ex är att minska lidande är det bättre att zooma ut och titta på alla alternativ och systematiskt utvärdera vilka alternativ som är bäst.
Om du har vuxit upp under gynnsamma omständigheter kan du, i en anda av intellektuell hederlighet också se dina donationer som ett erkännande av att en stor del av din framgång beror på dessa gynnsamma omständigheter. Du kanske till exempel är född i ett i-land och har fått en bra utbildning, kanske även har gynnsamma arvsanlag och haft en bra uppväxt. Att inta denna attityd kan också ses som att man undviker det
fundamentala attributionsfelet, som innebär att människor tenderar att i för hög grad tillskriva resultat i livet till deras personlighet, och inte ta någon större hänsyn till andra faktorer. Med denna illusion kan vi intala oss själva att vi har "förtjänat" vår inkomst och ställning i världen genom hårt arbete och disciplin, när slumpmässiga omständigheter förklarar mer än vi vill erkänna. Daniel Duvanå har skrivit
ett helt blogginlägg om detta, om du är mer nyfiken på detta.
Om du kan övertyga dig själv om att vara rationell i ditt val av vart du ska donera pengar kan det göra stor skillnad, och du kan sedan komma på hur du samtidigt kan hålla dig känslomässigt engagerad och göra ditt givande hållbart. Om det behövs kan du också försöka fördela en viss del av ditt givande till de ändamål som du brinner för. Många känner att de brinner för ett visst problemområde (t ex cancer, barnfattigdom osv.). Då detta visat sig vara en så stark motiverande faktor, skapades hemsidan
Giving Multiplier, för att hjälpa människor att ge mer till effektiva välgörenhetsorganisationer genom att göra det möjligt att skapa donationskombinationer som inkluderar både välgörenhetsorganisationer som personen brinner för och extremt effektiva välgörenhetsorganisationer.
MacAskill beskriver också hur människor som inte arbetar inom ett eftersatt problemområde tenderar att överskatta effekterna av sin karriär, även när karriären verkar vara väl lämpad för att ha stor positiv påverkan, t ex inom hälso- och sjukvård. I ett av bokens exempel gör en läkarstudent en analys av hur många liv (i termer av kvalitetsjusterade levnadsår, eller Quality Adjusted Life Years på engelska) han kan rädda under en 40-årig karriär i USA. De sammanlagda siffrorna för värdet av hälso- och sjukvården i USA tycks först tyda på att en läkare räddar 70 liv under en hel karriär. Men vid en noggrannare analys, där han tog hänsyn till den avtagande effekten av att lägga till en läkare till en redan relativt välförsedd personalstyrka (och även tog hänsyn till bidrag från sjuksköterskor och annan vårdpersonal), skulle den verkliga siffran ligga närmare 4 liv under en karriär. Analysen visade att om denna läkare arbetade i Etiopien i stället för i USA skulle han rädda ca 300 liv under sin karriär, eftersom effekten på marginalen skulle vara mycket större där.
Om vi donerar från vår inkomst har det en kontrafaktisk effekt på marginalen - om du inte donerar några pengar, skulle troligen inte någon annan gå in och ge beloppet i stället. Så om du inte arbetar inom ett försummat problemområde med stor påverkan, kan din donation ses som en slags intellektuell hederlighet - du är ärlig mot dig själv och andra om vad som gör större respektive mindre skillnad. För att analysera vad som gör störst skillnad används ofta
detta ramverk med "stort i skala", "lösbart" och "förbisett av andra" inom EA-rörelsen.