Välgörenhetsorganisationer som kan hjälpa dig klimatkompensera

I mars publicerades den slutliga delen av IPCCs (Intergovernmental Panel on Climate Change) sjätte klimatrapport (AR6), kulmen av ett åttaårigt arbete av världens ledande vetenskapliga organisation för klimatförändringar. Rapporten bygger på arbetet av nästan 800 forskare som studerar klimatförändringens fysikaliska vetenskap, effekterna, anpassningen och sårbarheten i samband med klimatförändringarna samt lindringen av klimatförändringarna. I samband med rapportens publicering har vi analyserat olika sätt som företag och privatpersoner kan ta sig till klimatkompensation på ett enkelt och okomplicerat sätt.

Med nästan 8 000 sidor visar rapporten en mörk bild av den globala klimatkrisen genom att belysa de katastrofala effekterna av utsläppen av växthusgaser, förstörelse av bostäder, och förflyttning av hela samhällen.

Trots de dystra utsikterna ger IPCC-rapporten också en glimt av optimism genom att redovisa strategier för att motverka dessa eskalerande risker. Rapporten lyfter även fram möjliga kostnadseffektiva åtgärder för att öka negativa utsläpp och bygga upp motståndskraften mot klimatförändringarna.

För att uppnå de brådskande systemförändringarna som behövs för att skapa en klimatresistent framtid är näringslivet en nyckelaktör, eftersom ca 80 procent av de globala utsläppen kommer från elproduktion, byggnader, industri och transport.

Klimatkompensation är tänkt som ett sätt att ta ansvarsskyldighet för koldioxidutsläpp genom att betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans, exempelvis genom trädplantering, utbyggnad av förnybar energi eller att köpa upp utsläppsrätter så att de inte kan användas av någon annan. Meningen med klimatkompensation är inte att "köpa sig fri" från sina skyldigheter, utan att istället motarbeta och minska utsläpp som ett komplement till att sänka sitt egna koldioxidavtryck.

En del har uppnått framgång genom att anta kompenseringsstrategier, som snabbmatskedjan Max Burgers. Sedan 2018 har de med stöd av ZeroMission implementerat en FN-prisad lösning som kompenserar för 110% av deras koldioxidutsläpp, vilket har resulterat i deras självutnämnda titel som "världens första klimatpositiva hamburgare". Samtidigt har andra klimatkompensationsinsatser hamnat under kritik, som i fallet med SAS (Scandinavian Airlines), som endast påstår sig kompensera för ca 40% av sina årliga flygutsläpp. Detta upplyser en viktig fråga: till vilken grad kan dessa påståenden anses vara effektiva? Mejeriproducenten Arla har till exempel bestämt att inte längre klimatkompensera efter att ha stämts för sin vilseledande marknadsföring av kampanjen "Netto noll klimatavtryck". Istället kommer Arla att satsa på "hållbarhetsinitiativ på egna gårdar", enligt hållbarhetschef Victoria Olsson.

Bortom finansiell klimatkompensering presenterar Giving Greens How to Think Beyond Net Zero-rapport en guide för företag, både stora och små, till att integrera effektiva klimatstrategier. Denna vägledning består av fyra evidensbaserade klimatstrategier till företag för att maximera deras klimatpåverkan:

Enligt IPCCs klimatrapport har den globala medeltemperaturen hittills ökat med 1,1 grader, vilket redan har lett till oöverträffade förändringar av jordens klimat. Skadorna på människor och ekosystem är mer allvarliga än väntat, och sannolikheten för farliga tipping points i klimatsystemet ökar med de stigande temperaturerna. När dessa punkter väl har överskridits kan de aktivera självförstärkande återkopplingseffekter som intensifierar den globala uppvärmningen, t.ex. genom smältning av permafrost eller omfattande skogsförluster. Att initiera sådana återkopplingseffekter kan också leda till oförutsägbara förändringar i klimatsystemet.

För att ytterligare försvåra frågan är de flesta potentiella lösningar till klimatkrisen underfinansierade och kan därför inte skalas upp i dagsläget. Trots att många länders regeringar inkluderar anpassning till klimatförändringar i sin miljöpolitik har genomförandet varit begränsat på grund av otillräcklig finansiering. IPCC uppskattar att utvecklingsländer kommer att behöva mellan 127-295 miljarder dollar per år fram till 2050 för klimatanpassning, men mellan 2017-18 motsvarade finansieringen endast 4-8 % av denna siffra.

Enligt rapporten kommer klimatförändringarna dessutom sannolikt att fortsätta att drabba dessa utvecklingsländer med underfinansierade klimatinsatser oproportionerligt hårt och förvärra globala ojämlikheter. Denna information är välkänd och följer tidigare rapporter, men kan ändå användas som en påminnelse för enskilda personer och företag för att ta ansvar för sitt ekologiska fotavtryck. Detta kan till exempel innebära att sänka sina egna koldioxidutsläpp, klimatkompensera eller stödja organisationer som arbetar med klimatåtgärder.

Som en del av rekommendationerna i net zero-rapporten så har Giving Green sammanställt en lista med organisationer som arbetar med evidensbaserade lösningar mot koldioxidneutralitet. Nyligen så har tältfabrikanten Hilleberg i stället för konventionell klimatkompensation valt att stödja Clean Air Task Force, som arbetar för att minska luftföroreningar och koldioxidutsläpp från energiproduktion och industriell verksamhet. De gör detta med hjälp av Ge Effektivt, och berättar mer om varför de valde just den lösningen i denna artikel.

Detta upplyser att klimatfinansiering inte behöver begränsas till en enda strategi. I IPCC:s klimatrapport betonas gång på gång vikten av klimatfinansiering för både begränsning av utsläpp och anpassning till klimatförändringar.