Glaciärkollapsen i Nepal: vad hände, och kan klimatgåvor göra skillnad?
Onsdagen den 26 augusti 2026 kollapsade en del av glaciären Langtang Lirung vid gränsen mellan Nepal och Tibet. Enligt Nepals katastrofmyndighet NDRRMA har minst 1 050 människor dött och nära 4 000 är fortfarande saknade vid tidpunkten för den här artikelns författande. Av: Sanna Wendt
2.9.2026
Vad hände rent fysiskt
En bit berggrund under glaciären gav vika och drog med sig isen i fallet, enligt geomorfologen Kristen Cook vid Université Grenoble Alpes ↗. Fallhastigheten gjorde att isen smälte nästan omedelbart. Det skapade en flodvåg av vatten, is och sten som färdades nästan 10 mil nedför dalgångarna, enligt amerikanska geologiska myndigheten USGS.
Spelade klimatförändringarna någon roll i detta?
Uppvärmning tinar permafrosten som håller ihop berg, is och snö i höga bergsområden. Geovetaren Regine Hock vid Oslo universitet ↗ beskriver hur smältande glaciärer minskar isens stödjande effekt på berget runt omkring, samtidigt som smältvatten fungerar som smörjmedel för ras.
Det är dock för tidigt att säga om just denna händelse orsakades av den globala uppvärmningen, enligt samma källa.
Ingen enskild katastrof kan skyllas enbart på klimatförändringarnas, säger glaciärexperten Alton Byers vid University of Colorado ↗.
Vad forskarna är överens om är mekanismen och trenden: ju varmare planeten blir, desto fler och allvarligare blir den här typen av bergskollapser, i Himalaya såväl som i Anderna och Alperna.
Varför vi inte samlar in till katastrofhjälp i Nepal
Ge Effektivt samlar inte in pengar till akut katastrofbistånd. Det är ett medvetet val, (läs varför vi väljer bort akuta insamlingar: https://geeffektivt.se/artiklar/kriser-media-och-viljan-att-hjaelpa) eftersom mediebevakade katastrofer ofta drar in mer pengar än organisationerna på plats hinner använda effektivt, medan mindre synligt lidande förblir underfinansierat. Efter jordbävningen i Algeriet 2003 fortsatte länder skicka räddningsresurser i flera dagar efter att både inhemska och internationella experter konstaterat att behovet upphört, driven av fortsatt mediebevakning snarare än faktiskt behov.
Det vi kan göra är att rikta pengar mot att sänka uppvärmningstakten över tid, vilket på sikt minskar hur ofta och hur allvarligt den här typen av händelser inträffar. Det förebygger inte nästa skred i Himalaya. Det är en investering i att färre bergssidor destabiliseras om femtio år.
Så här jobbar vi med klimatfrågan
Rekommendationerna bygger på vår metod för att utvärdera organisationer och på analyser från Giving Green. Vi rekommenderar deras aktuella topplista: Clean Air Task Force, Future Cleantech Architects, Good Food Institute, Opportunity Green och Project InnerSpace, samt Founders Pledge Climate Fund. Samtliga arbetar med att minska utsläpp, primärt genom innovation och lagändringar, inte med katastrofberedskap.
Osäker på vilken organisation som passar dig bäst? Läs våra vanliga frågor om hur vi väljer organisationer.
Utsläppsminskning idag sänker risken för den här typen av katastrofer om flera decennier, inte imorgon. Vill du vara med och finansiera de mest kostnadseffektiva klimatinsatserna som finns?
Ge till klimatetMaximera effekten av din gåva.
Gör så stor skillnad som möjligt genom att ge till en effektiv organisation.