Vi använder cookies för att kunna erbjuda en så bra användarupplevelse som möjligt.
Global ojämlikhet - Enorma skillnader.
För att veta vart i världen våra gåvor kan göra störst nytta är det bra att fundera över hur välstånd, inkomster och fattigdom fördelas världen över. Att mäta dessa saker kan vara komplicerat och är fortfarande ett ämne för pågående forskning. I det här inlägget kommer vi att jämföra några av de mest använda måttenheterna och lyfta fram några nyanser i forskningen om global fattigdom.
Bruttonationalprodukt (BNP) per capita
Irland har till exempel, även om det inte är fattigt i ett globalt sammanhang, en betydligt högre BNP per capita än medianinkomsten på grund av attraktiva skattelagar som uppmuntrar företag att etablera sig där. Internationella företag räknar sina inkomster i Irland och bidrar därmed till landets BNP, men det har liten inverkan på vanliga irländares liv och livskvalitet.
Inkomst
Medelinkomst vs. medianinkomst
Här är några exempel för att se skillnaden:
Låt oss säga att följande lista representerar årsinkomsten för de fem personer som bor i en liten önation:
Bente: 100 000 kr
Kristian: 200 000 kr
Dagny: 300 000 kr
Erika: 400 000 kr
Fredrik: 500 000 kr
Summan av öbornas inkomst är 1 500 000 kr per år. Genom att dela denna summa med antalet invånare på ön (fem) kan vi beräkna en genomsnittlig inkomst på 300 000 kr. Medianinkomsten - mittvärdet i vår lista rangordnat efter inkomst - är också 300 000 kr. Så i det här exemplet är medelinkomsten och medianinkomsten identiska eftersom fördelningen är symmetrisk. Lika många öbor har relativt höga och relativt låga inkomster. Detta är dock ganska orealistiskt: i den verkliga världen finns det ett fåtal extremt rika människor och många fler som lever i extrem fattigdom.
Låt oss nu föreställa oss att två personer flyttar till ön samtidigt: Alice och Johan. Alice har en inkomst på 0 kr eftersom hon har kämpat för att hitta arbete ett tag, medan Johan är en högavlönad idrottare. Vad hade hänt med inkomsten per capita och medianinkomsten på ön?
Alice: 0 kr
Bente: 100 000 kr
Kristian: 200 000 kr
Dagny: 300 000 kr
Fredrik: 400 000 kr
Geir: 1 000 000 000 kr
Landets medianinkomst hade förblivit oförändrad eftersom 300 000 kr fortfarande är mellanvärdet i den rankade listan. Medelinkomsten skulle däremot skjuta i höjden till drygt 140 000 000 NOK - en ökning med nästan 50 000%! Vad skulle det säga oss att titta på medelinkomsten? Inte så mycket. Värdet på 140 000 000 kr är värdelöst som en beskrivning av öns invånares välbefinnande (även för Johan, som har en inkomst som är många gånger så stor). Medianen är här en mer användbar måttenhet. Ändå lyckas inte ens medianen att beskriva hur rik personen med lägst inkomst är. När variationen är stor i en fördelning ger medianen mindre förklaringsvärde. Även om situationerna är mindre extrema, uppstår exakt samma utmaningar när vi studerar inkomster i verkliga länder. Fördelningen av årsinkomster i de flesta länder är långt ifrån symmetrisk; ett fåtal människor är mycket rika och många tjänar långt under genomsnittet.
Ojämlikhet inom länder: Gini-indeks
Det finns flera olika sätt att göra detta. En av de mest använda är Gini-indexet (eller Gini-koefficienten). Enkelt förklarat mäter Gini-index hur jämnt fördelad inkomst i ett land är. Det ger en poäng mellan 0 och 1, där 0 representerar perfekt jämlikhet och 1 representerar perfekt ojämlikhet. Perfekt jämlikhet innebär att ett lands totala inkomst fördelas exakt lika mellan dess medborgare, medan perfekt ojämlikhet innebär att ett lands totala inkomst ägs av en enda individ. Du hittar en databas med Gini-index, samt medel- och medianinkomst och ett antal andra måttenheter i tabellen under "bilaga" längre ner. Du kan till exempel se att Sydafrika (med detta mått) är det mest mångsidiga landet i världen med ett Gini-index på 0,63. Å andra sidan har Sydafrika fortfarande ungefär dubbla medianinkomsten i Guinea ($1 620 mot $840). Gini-index mäter ojämlikhet inom ett land, men tar inte hänsyn till landets allmänna ekonomi. Även om man bryr sig om ojämlikhet är det rimligt att även betona andra mål. Med andra ord: Vissa kommer att acceptera en större grad av ojämlikhet om den allmänna inkomstnivån är högre och få lever i fattigdom. I vilken utsträckning ojämlikhet bör balanseras mot ekonomisk tillväxt och vad sambandet är mellan de två ska vi inte gå närmare in på här.
Skillnade mellan länder
Tack vare modern teknik kan vi skicka gåvor till människor på andra sidan jordklotet med några få klick. För att vara så effektiv som möjligt måste man ha ett globalt perspektiv. På så sätt kan vi vara säkra på att vi hittar de bästa möjligheterna att göra så mycket nytta som möjligt med de resurser vi har. Skillnaden i medianinkomst mellan länder kan vara stor. USA har till exempel en medianinkomst på 19 296 dollar för alla sina invånare (inklusive barn, pensionärer och andra som inte arbetar) och 35 977 dollar om du bara räknar de som arbetar. Till och med 19 296 dollar räcker för att placeras bland de rikaste 1% i många länder. I Centralafrikanska republiken (SAR), ett av världens fattigaste länder, lever 65 % av befolkningen på mindre än 700 dollar per år. Om du tjänar medianinkomsten i USA är det väldigt få ↗ i Centralafrikanska republiken som är rikare än du - kanske bara cirka tusen. Den siffran är försvinnande liten när man betänker att landet har en befolkning på runt 4,5 miljoner människor! Med en amerikansk medianinkomst, kommer du att vara bland de rikaste 0,02 % i Centralafrikanska republiken. Kan du föreställa dig hur rik du skulle vara där med din nuvarande inkomst?
Köpkraftsparitet (PPP)
Levnadskostnaderna är definitivt mycket lägre i Centralafrikanska republiken än i Sverige - du får fler produkter och tjänster för 100 SEK i SAR än du får i Sverige. Du kanske kan tänka tillbaka på en semester du tog i till exempel Syd- eller Östeuropa, där priserna för en natt på hotell eller mat på restaurang bara var en bråkdel av vad de är hemma. Även om det är sant att levnadskostnaderna varierar mellan länder, är 700 dollar i inkomst en siffra som redan tar hänsyn till levnadskostnaderna med en metod som kallas köpkraftsparitet, eller PPP.
PPP är en ekonomisk justering som används för att mer meningsfullt jämföra priset på varor och tjänster på olika platser med olika levnadskostnader. Det fungerar som en slags växelkurs som vi hittar genom att räkna ut hur mycket en given summa pengar kan ge i olika länder. PPP beräknas utifrån förhållandet mellan priserna på en "korg" med varor (tänk på de typiska sakerna du köper som mat, kläder, elektronik, hyra etc) i två olika länder.
Föreställ dig en (mycket förenklad) varukorg som innehåller följande föremål:
en bärbar dator, en 1 kg påse med linser, en ylletröja och en flaska vin.
Varje korg kostar följande i USA och Mexiko:
USA
Bärbar dator: $500
Linser: $2
Ulltröja: $40
Vin: $10
Mexiko
Laptop: 20 000 pesos
Linser: 80 pesos
Ulltröja: 1600 pesos
Vin: 400 pesos
I det här exemplet är PPP-växelkursen 40 pesos till varje dollar (ganska långt ifrån den faktiska växelkursen på cirka 20 pesos per dollar).
Fattigdomsnivån i länder som Centralafrikanska republiken kan vara svår att förstå för dem som bor i höginkomstländer. PPP hjälper oss att föreställa oss hur fattiga 65 % av medborgarna i Centralafrikanska republiken faktiskt är. Siffran 700 dollar (motsvarande 1,90 dollar per dag, vilket är tröskeln för extrem fattigdom) betyder vad 700 dollar kan ge dig i USA. Föreställ dig att bo i USA för $700 per år. Hur snabbt skulle du få slut på pengar även om du bara köpte de absoluta nödvändigheterna, som mat, kläder och tak över huvudet?
Svaret är ganska snabbt, som många människor i låginkomstländer gör. Det är just därför människor i rika länder kan göra så mycket nytta i världen genom mycket effektiva donationer till de individer som behöver dem mest.
Dina pengar kan köpa lycka för andra, och det till en enorm rabatt!
Några sista tankar
Genom att ge 10 % av din inkomst under hela din karriär (oavsett om du är extremt rik eller inte) kan du rädda många liv och öka välfärden för tusentals andra, utan någon betydande kostnad för dig själv. Föreställ dig hur det skulle kännas att rädda ett barns liv, till exempel någon som drunknar i havet. Det ögonblicket skulle stanna med dig resten av ditt liv - du skulle med rätta kallas en hjälte! Tänk om du kunde rädda liv varje år? Tja, du kan faktiskt göra det, särskilt genom att tänka noga på inkomstskillnaderna och kraften i de kronor du ger.
Läs mer
- Få reda på hur rik du är jämfört med resten av världens befolkning med «hur rik är jag?»-kalkylatorn.
- Besök «Our World in Data» for att lära dig mer om ekonomisk ojämlikhet
Korta fakta
- USA har den sjätte högsta BNP per capita (BNP), den fjärde högsta medelinkomsten och den femte högsta medianinkomsten.
-Etthundratjugoen länder rankas lägre än USA på Gini-index (vilket betyder att de har större ojämlikhet).
-I USA är <1% av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen ($1,90 per dag).
-Världsbanken uppskattar att 2020 levde mellan 703 och 729 miljoner människor under den internationella fattigdomsgränsen.
-BNP per capita i USA är $65 298.
-Luxemburg har högst BNP per capita med 124 591 dollar.
-Burundi har lägst BNP per capita med 785 dollar. Luxemburg har den högsta medianinkomsten med 31 377 dollar.
-Demokratiska republiken Kongo har den lägsta medianinkomsten med 549 dollar.
-Den globala BNP per capita, eller världens BNP per capita, är $17 811.
-De fem länderna med högst BNP per capita är Luxemburg (31 377 USD), Emiraten (27 017 USD), Norge (25 273 USD), Schweiz (25 788 USD) och USA (25 332 USD).
Den här artikeln är en svensk översättning av en [object Object] från vår systerorganisation Gi Effektivt. Den är i sin tur en version av artikeln "Measuring global inequality: Median income, BNP per capita and the Gini index" skriven av Julian Hazell och David Holmes för Giving What We Can.
Fotnot
- Mer precist, om all inkomst i en befolkning med n mennesker er ägd av ett enkelt individ så är Gini-indeksen 1-1/n, så väldigt nära 1 för en stor en stor befolkning.
- All data i denna tabellen har hämtats från Värdensbankens PovcalNet och Indicators webbsider i mars 2021.
Maximera effekten av din gåva.
Gör så stor skillnad som möjligt genom att ge till en effektiv organisation.