Global ojämlikhet - Enorma skillnader.

Bruttonationalprodukt (BNP) per capita

Den mest använda måttenheten för hur inkomster fördelar sig globalt är BNP per capita. Bruttonationalprodukten, eller BNP, är det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett givet år. BNP per capita är ett lands BNP dividerat med dess befolkning. Siffrorna för BNP per capita varierar enormt mellan länder. Generellt sett har vi att rika länder har hög BNP per capita och fattiga länder har låg BNP per capita.

Att titta på varje lands BNP per capita är dock inte det bästa sättet att förstå den globala fördelningen av fattigdom. Många faktorer kan bidra till ett lands BNP utan att påverka medborgarnas livskvalitet. Säg till exempel att ett företag går med vinst och återinvesterar pengarna i bättre utrustning. I ett sådant fall kommer detta att bidra till landets BNP (och förhoppningsvis landets långsiktiga ekonomi), men det kommer inte att göra något på kort sikt för medborgare som inte har tillräckligt med mat.

Irland har till exempel, även om det inte är fattigt i ett globalt sammanhang, en betydligt högre BNP per capita än medianinkomsten på grund av attraktiva skattelagar som uppmuntrar företag att etablera sig där. Internationella företag räknar sina inkomster i Irland och bidrar därmed till landets BNP, men det har liten inverkan på vanliga irländares liv och livskvalitet.

Inkomst

Eftersom ett lands BNP inte nödvändigtvis speglar medborgarnas välfärd, är det ofta mer användbart att titta på inkomsterna för de människor som bor där för att definiera deras välståndsnivå. Om vi bara beräknade den totala inkomsten för ett lands befolkning, skulle länder med stor befolkning ofta framstå som mer välmående än länder med liten befolkning. Därför tittar vi gärna på medelinkomst (den totala inkomsten för invånarna i ett land delat med befolkningen) eller medianinkomsten (mellanvärdet i en lista över invånarnas inkomst sorterade från högsta till lägsta). För de flesta länder ger mätningar av inkomst en annan bild än mätning av BNP. Man kan tänka sig att skillnaden mellan medelinkomst och BNP per capita är liten, men dessa siffror skiljer sig ofta åt. Till exempel var BNP per capita i USA 2018 cirka63 000 dollar medan medianinkomsten 2018 bara var 26 992 dollar. [1]

Medelinkomst vs. medianinkomst

Du kanske redan är övertygad om att inkomst är mer användbar än BNP för att förstå fattigdom – eller åtminstone att det är värt att titta på. Ska vi då använda medelinkomst, medianinkomst eller annan måttenhet?

Här är några exempel för att se skillnaden:
Låt oss säga att följande lista representerar årsinkomsten för de fem personer som bor i en liten önation:
Bente: 100 000 kr
Kristian: 200 000 kr
Dagny: 300 000 kr
Erika: 400 000 kr
Fredrik: 500 000 kr

Summan av öbornas inkomst är 1 500 000 kr per år. Genom att dela denna summa med antalet invånare på ön (fem) kan vi beräkna en genomsnittlig inkomst på 300 000 kr. Medianinkomsten - mittvärdet i vår lista rangordnat efter inkomst - är också 300 000 kr. Så i det här exemplet är medelinkomsten och medianinkomsten identiska eftersom fördelningen är symmetrisk. Lika många öbor har relativt höga och relativt låga inkomster. Detta är dock ganska orealistiskt: i den verkliga världen finns det ett fåtal extremt rika människor och många fler som lever i extrem fattigdom.

Låt oss nu föreställa oss att två personer flyttar till ön samtidigt: Alice och Johan. Alice har en inkomst på 0 kr eftersom hon har kämpat för att hitta arbete ett tag, medan Johan är en högavlönad idrottare. Vad hade hänt med inkomsten per capita och medianinkomsten på ön?
Alice: 0 kr
Bente: 100 000 kr
Kristian: 200 000 kr
Dagny: 300 000 kr
Fredrik: 400 000 kr
Geir: 1 000 000 000 kr

Landets medianinkomst hade förblivit oförändrad eftersom 300 000 kr fortfarande är mellanvärdet i den rankade listan. Medelinkomsten skulle däremot skjuta i höjden till drygt 140 000 000 NOK - en ökning med nästan 50 000%! Vad skulle det säga oss att titta på medelinkomsten? Inte så mycket. Värdet på 140 000 000 kr är värdelöst som en beskrivning av öns invånares välbefinnande (även för Johan, som har en inkomst som är många gånger så stor). Medianen är här en mer användbar måttenhet. Ändå lyckas inte ens medianen att beskriva hur rik personen med lägst inkomst är. När variationen är stor i en fördelning ger medianen mindre förklaringsvärde. Även om situationerna är mindre extrema, uppstår exakt samma utmaningar när vi studerar inkomster i verkliga länder. Fördelningen av årsinkomster i de flesta länder är långt ifrån symmetrisk; ett fåtal människor är mycket rika och många tjänar långt under genomsnittet.

Vad som är viktigt att notera med grafen ovan är formen på fördelningen. Formen indikerar att många hushåll ligger i den nedre delen av fördelningen. Ändå har den en lång "svans" vilket tyder på att färre hushåll har mycket höga inkomster. Som vi såg i exemplet med den lilla ön ovan kan en liten grupp med mycket hög inkomst ha stor inverkan på medelinkomsten, men inte nödvändigtvis medianinkomsten. Från grafen ovan kan vi läsa att medelinkomsten i USA var 98 088 $ 2019, vilket är betydligt högre än medianinkomsten på 68 703 $. När inkomstskillnaderna är stora är medelinkomsten inte representativ för de flesta invånare. Med en genomsnittlig hushållsinkomst på 98 088 dollar och den femte högsta BNP per capita (och den högsta totala BNP) i världen, kan man felaktigt anta att fattigdom inte är ett betydande problem i USA. Det är därför viktigt att bedöma hur den rikedomen fördelas. Både medel- och medianinkomsterna i USA är mycket högre än i många andra länder, en nyckelpunkt som vi kommer att återkomma till när vi jämför ojämlikheter mellan länder.

Ojämlikhet inom länder: Gini-indeks

När medel- och medianinkomster är väldigt olika tyder det på stor ojämlikhet. Om vi vill veta mer om ojämlikhet bör vi kanske försöka mäta den direkt?

Det finns flera olika sätt att göra detta. En av de mest använda är Gini-indexet (eller Gini-koefficienten). Enkelt förklarat mäter Gini-index hur jämnt fördelad inkomst i ett land är. Det ger en poäng mellan 0 och 1, där 0 representerar perfekt jämlikhet och 1 representerar perfekt ojämlikhet. Perfekt jämlikhet innebär att ett lands totala inkomst fördelas exakt lika mellan dess medborgare, medan perfekt ojämlikhet innebär att ett lands totala inkomst ägs av en enda individ. Du hittar en databas med Gini-index, samt medel- och medianinkomst och ett antal andra måttenheter i tabellen under "bilaga" längre ner. Du kan till exempel se att Sydafrika (med detta mått) är det mest mångsidiga landet i världen med ett Gini-index på 0,63. Å andra sidan har Sydafrika fortfarande ungefär dubbla medianinkomsten i Guinea ($1 620 mot $840). Gini-index mäter ojämlikhet inom ett land, men tar inte hänsyn till landets allmänna ekonomi. Även om man bryr sig om ojämlikhet är det rimligt att även betona andra mål. Med andra ord: Vissa kommer att acceptera en större grad av ojämlikhet om den allmänna inkomstnivån är högre och få lever i fattigdom. I vilken utsträckning ojämlikhet bör balanseras mot ekonomisk tillväxt och vad sambandet är mellan de två ska vi inte gå närmare in på här.

Skillnade mellan länder

Det är möjligen viktigare att ta hänsyn till ojämlikhet mellan länder. Ja, länder som USA har fall av fattigdom (på en nivå som kan vara chockerande med tanke på hur rikt landet är totalt sett). Ändå är det drastiskt mindre utbrett och allvarligt än i många andra länder.

Tack vare modern teknik kan vi skicka gåvor till människor på andra sidan jordklotet med några få klick. För att vara så effektiv som möjligt måste man ha ett globalt perspektiv. På så sätt kan vi vara säkra på att vi hittar de bästa möjligheterna att göra så mycket nytta som möjligt med de resurser vi har. Skillnaden i medianinkomst mellan länder kan vara stor. USA har till exempel en medianinkomst på 19 296 dollar för alla sina invånare (inklusive barn, pensionärer och andra som inte arbetar) och 35 977 dollar om du bara räknar de som arbetar. Till och med 19 296 dollar räcker för att placeras bland de rikaste 1% i många länder. I Centralafrikanska republiken (SAR), ett av världens fattigaste länder, lever 65 % av befolkningen på mindre än 700 dollar per år. Om du tjänar medianinkomsten i USA är det väldigt få ↗ i Centralafrikanska republiken som är rikare än du - kanske bara cirka tusen. Den siffran är försvinnande liten när man betänker att landet har en befolkning på runt 4,5 miljoner människor! Med en amerikansk medianinkomst, kommer du att vara bland de rikaste 0,02 % i Centralafrikanska republiken. Kan du föreställa dig hur rik du skulle vara där med din nuvarande inkomst?

Köpkraftsparitet (PPP)

Du kanske tänker att även om påståendena här är sanna, så förbiser de skillnaden i levnadskostnader mellan låginkomstländer och höginkomstländer.

Levnadskostnaderna är definitivt mycket lägre i Centralafrikanska republiken än i Sverige - du får fler produkter och tjänster för 100 SEK i SAR än du får i Sverige. Du kanske kan tänka tillbaka på en semester du tog i till exempel Syd- eller Östeuropa, där priserna för en natt på hotell eller mat på restaurang bara var en bråkdel av vad de är hemma. Även om det är sant att levnadskostnaderna varierar mellan länder, är 700 dollar i inkomst en siffra som redan tar hänsyn till levnadskostnaderna med en metod som kallas köpkraftsparitet, eller PPP.

PPP är en ekonomisk justering som används för att mer meningsfullt jämföra priset på varor och tjänster på olika platser med olika levnadskostnader. Det fungerar som en slags växelkurs som vi hittar genom att räkna ut hur mycket en given summa pengar kan ge i olika länder. PPP beräknas utifrån förhållandet mellan priserna på en "korg" med varor (tänk på de typiska sakerna du köper som mat, kläder, elektronik, hyra etc) i två olika länder.

Föreställ dig en (mycket förenklad) varukorg som innehåller följande föremål:
en bärbar dator, en 1 kg påse med linser, en ylletröja och en flaska vin.

Varje korg kostar följande i USA och Mexiko:

USA
Bärbar dator: $500
Linser: $2
Ulltröja: $40
Vin: $10

Mexiko
Laptop: 20 000 pesos
Linser: 80 pesos
Ulltröja: 1600 pesos
Vin: 400 pesos

I det här exemplet är PPP-växelkursen 40 pesos till varje dollar (ganska långt ifrån den faktiska växelkursen på cirka 20 pesos per dollar).

Fattigdomsnivån i länder som Centralafrikanska republiken kan vara svår att förstå för dem som bor i höginkomstländer. PPP hjälper oss att föreställa oss hur fattiga 65 % av medborgarna i Centralafrikanska republiken faktiskt är. Siffran 700 dollar (motsvarande 1,90 dollar per dag, vilket är tröskeln för extrem fattigdom) betyder vad 700 dollar kan ge dig i USA. Föreställ dig att bo i USA för $700 per år. Hur snabbt skulle du få slut på pengar även om du bara köpte de absoluta nödvändigheterna, som mat, kläder och tak över huvudet?

Svaret är ganska snabbt, som många människor i låginkomstländer gör. Det är just därför människor i rika länder kan göra så mycket nytta i världen genom mycket effektiva donationer till de individer som behöver dem mest.

Dina pengar kan köpa lycka för andra, och det till en enorm rabatt!

Denna statistik är inte bara en morbid bild av hur lite andra har. De kan vara en uppmuntrande påminnelse om att du har en enorm möjlighet att göra skillnad i andras liv, utan att offra mycket själv. En studie från 2013 uppskattar att en fördubbling av din inkomst, oavsett om du tjänar 100 000 kr per år eller 1 000 000 kr per år, ökar din känsla av lycka med ungefär samma summa. Att fördubbla inkomsten för någon som tjänar lite är dock mycket billigare än att fördubbla inkomsten för någon med mycket sedan tidigare.

I en annan studie (publicerad 2021) använde författaren en smartphone-app för att med jämna mellanrum fråga ett stort urval personer med olika inkomstnivåer hur de mådde under dagen. Den når samma slutsats som studien från 2013. Så 350 000 SEK kan öka lyckan för en person som tjänar 350 000 SEK med samma belopp som det kan för 50 personer som tjänar $700 per år. Den skillnaden är enorm, särskilt eftersom andra globala hälsoinsatser, som insekticidbehandlade myggnät och medicin mot parasitmaskar, kan vara så mycket som 15 gånger effektivare än direkta kontantöverföringar!

William MacAskill, en ledande figur inom den effektiva altruismrörelsen, förklarar denna idé med en analogi i sin bok Doing Good Better:

"Föreställ dig en happy hour där du antingen kan köpa dig en öl för fem dollar, eller köpa någon annan en öl för fem cent. Om så vore fallet skulle vi förmodligen vara väldigt generösa. Jag bjuder på nästa runda!" MacAskill kallar idén 100 gånger: Med varje krona som spenderas kan de som bor i höginkomstländer förvänta sig att göra minst hundra gånger så mycket för att hjälpa dem i låginkomstländer som de gör för att hjälpa sig själva.

Några sista tankar

Fattigdom - vad som orsakar den, hur man mäter den och hur man löser den - kan vara extremt komplex. Det som är viktigt att förstå från den här artikeln är att en enskild måttenhet inte nödvändigtvis ger en fullständig bild och att det kanske är viktigare att tänka på nyckelfrågor: Har jag möjlighet att hjälpa andra med mina resurser? Om så är fallet, hur kan jag använda resurserna för att hjälpa andra så mycket som möjligt? Om du bor i ett höginkomstland är chansen stor att svaret på den första frågan är ett rungande "ja".

Genom att ge 10 % av din inkomst under hela din karriär (oavsett om du är extremt rik eller inte) kan du rädda många liv och öka välfärden för tusentals andra, utan någon betydande kostnad för dig själv. Föreställ dig hur det skulle kännas att rädda ett barns liv, till exempel någon som drunknar i havet. Det ögonblicket skulle stanna med dig resten av ditt liv - du skulle med rätta kallas en hjälte! Tänk om du kunde rädda liv varje år? Tja, du kan faktiskt göra det, särskilt genom att tänka noga på inkomstskillnaderna och kraften i de kronor du ger.

Läs mer

• Få reda på hur rik du är jämfört med resten av världens befolkning med «hur rik är jag?»-kalkylatorn.
• Besök «Our World in Data» for att lära dig mer om ekonomisk ojämlikhet

Korta fakta

- Median BNP per capita (BNP) för världens länder är 12 609 $ (halvvägs mellan Bhutan på 12 356 $ och Mongoliet på 12 862 $).

- USA har den sjätte högsta BNP per capita (BNP), den fjärde högsta medelinkomsten och den femte högsta medianinkomsten.

-Etthundratjugoen länder rankas lägre än USA på Gini-index (vilket betyder att de har större ojämlikhet).

-I USA är <1% av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen ($1,90 per dag).

-Världsbanken uppskattar att 2020 levde mellan 703 och 729 miljoner människor under den internationella fattigdomsgränsen.

-BNP per capita i USA är $65 298.

-Luxemburg har högst BNP per capita med 124 591 dollar.

-Burundi har lägst BNP per capita med 785 dollar. Luxemburg har den högsta medianinkomsten med 31 377 dollar.

-Demokratiska republiken Kongo har den lägsta medianinkomsten med 549 dollar.

-Den globala BNP per capita, eller världens BNP per capita, är $17 811.

-De fem länderna med högst BNP per capita är Luxemburg (31 377 USD), Emiraten (27 017 USD), Norge (25 273 USD), Schweiz (25 788 USD) och USA (25 332 USD).

Den här artikeln är en svensk översättning av en [object Object] från vår systerorganisation Gi Effektivt. Den är i sin tur en version av artikeln "Measuring global inequality: Median income, BNP per capita and the Gini index" skriven av Julian Hazell och David Holmes för Giving What We Can.

Fotnot

Månantlig medelinkomst per land är tillgängligt på Världsbankens Povcalnet. Vi multiplicerade den månantliga medelinkomsten i USA med 12 for att få den årliga medelinkomsten. Märk att, till skillnad från andra källor, uppger PovcalNet medel- och medianinkomst för alla invånare i ett land, inkluderat barn, pensionärer och andra som inte är en del av den arbetande befolkningen.

1. Mer precist, om all inkomst i en befolkning med n mennesker er ägd av ett enkelt individ så är Gini-indeksen 1-1/n, så väldigt nära 1 för en stor en stor befolkning.
2. All data i denna tabellen har hämtats från Värdensbankens PovcalNet och Indicators webbsider i mars 2021.