Tre anledningar till varför vi bör donera pengar till välgörenhet

Detta är en översättning av en bloggpost ursprungligen publicerad på Giving What We Cans hemsida i mars 2021.

Så gott som alla i hela världen vill på ett eller annat sätt bidra till välgörenhet. Faktum är att de flesta större religioner har altruism invävt i sin tro. Exempel på detta är: tiondet (att man ger 10 procent av sin inkomst) inom kristendomen och judendomen, zakat (normalt sett att man ger 2.5 procent av ens kapital) inom islam, och dāna (generell generositet och välgörenhet) inom buddhism, hinduism och sikhism.

Bortsett från faktumet att det finns en universell dragningskraft att ge till välgörenhet, eller rättare sagt att göra det som känns rätt, vilka andra motiv har vi att ge? Vilka specifika anledningar finns det till varför välgörenhet bör ses som en viktig del av våra liv? Insikten att välgörenhet är viktigt är självklart ett viktigt steg, men det som är avgörande är att denna insikt leder till handling så att de behövande får den hjälp som de behöver.

Vi kommer i den här artikeln att analysera tre anledningar till varför välgörenhet är så viktig för att världen ska bli bättre:

  1. Det är effektivt att hjälpa människor i nöd.

  2. Det kan förbättra vår egen livskvalitet.

  3. Det kan skapa en mer rättvis värld.

1. Välgörenhet hjälper de som verkligen behöver det

Global fattigdom, vanvård av djur och många andra sociala orättvisor orsakar mycket lidande i världen. För oss som har det välbeställt och har ekonomiska möjligheter att hjälpa andra, vilka skyldigheter har vi gentemot de människor som lever under mycket sämre förhållanden? När blir en handling inte bara generös men god? Vad krävs för att göra gott till att vara en "god människa"? Dessa frågor berör inte bara högt uppsatta filosofer utan även oss ''andra'' som försöker att hitta receptet till ett lyckligt, etiskt och meningsfullt liv.
barn och kvinna i fattigdom
Någon som verkligen har tänkt länge och djupt på frågorna ovan är Peter Singer. Han anses vara en av vår tids mest inflytelserika filosofer och han är också en intellektuell pionjär vad gäller effektiv altruism. År 1972 så skrev han en avhandling med titeln ''Svält, välstånd och moral'', i vilken han argumenterade så här:: ''Om det är inom vår förmåga att förhindra något ont från att hända, utan att samtidigt offra något av motsvarande moraliskt värde, så är det vår moraliska skyldighet att agera.'' Singer:s etiska argument har tack vare sin enkelhet och samklang inspirerat många och de har även tjänat som ett ramverk för hur man ska tänka kring etiskt leverne.

Instämmer du i följande påståenden från Singer:s bok ''Svält, Välstånd och Moral'' ?

  1. Lidande och död på grund av saker som vi kan förhindra (såsom hunger, inget tak över huvudet, brist på läkarvård) är inte bra.

  2. Om vi utan att offra vårt eget välbefinnande kan förhindra dåliga saker från att hända, så bör vi göra det.

  3. Vi som lever i höginkomstländer kan ha en meningsfull del i att förändra livet för andra utan att detta innebär någon större minskning av vår livskvalitet.


Om du håller med om dessa påståenden så är det också rimligt att anta att de som lever i höginkomstländer bör göra vad de kan för att förhindra lidande och död i andra delar av världen. Ett sätt att göra detta är att donera till välgörenhetsorganisationer som arbetar effektivt.


En annan viktig del, förutom vårt moraliska ansvar att donera till välgörenhet, är att överväga vårt moraliska ansvar att välja välgörenhet som på ett effektivt sätt använder de donerade medel. Toby Ord, en frontfigur för effektiv altruism och även en av medgrundarna till Giving What We Can rörelsen, argumenterar varmt för just detta.


I en publikation som publicerades med namnet '' The Moral Imperative toward Cost-Effectiveness in Global Health '' så var Ord:s argument att det inte bara är viktigt att framhäva kostnadseffektiva välgörenheter utan det är moraliskt avgörande att vi gör det.


Ord föreställer sig ett scenario där en person har till sitt förfogande 400 000 kronor som han vill donera för att bekämpa blindhet. De här pengarna kan förse en blind person med en ledarhund, en klar livsförbättring, men det är inget som kommer att återställa personens syn. Ord poängterar sedan att pengarna istället kan användas för att hjälpa till för att operera trakom, en smittsam sjukdom som leder till blindhet om den inte behandlas. Att behandla trakom kostar cirka 200 kronor vilket betyder att 400 000 kronor kan antingen förhindra att runt 2 000 människor drabbas av blindhet, eller så kan det betala för att en blind person kan bli hjälpt av en ledarhund.


Att någon skulle försöka att argumentera för ett koncept där en enda blind persons ledarhund är mer värd än att 2 000 personer blir fria från blindhet är knappast tänkbart. En person som är villig att donera 400 000 kronor är väldigt generös, men om denne glömmer bort att ta med kostnadseffektivitet in i bilden så kan moralen i beslutet bli helt fel. Det är därför avgörande att vi tar med i beräkningen hur kostnadseffektiv vår välgörenhet egentligen är. Tänk på de 1 999 människor som inte skulle få hjälp om de 400 000 kronorna blev donerade till en välgörenhet som tränar ledarhundar istället för en som botar trakom och därmed förhindrar blindhet.

Runtom på jorden så råder omständigheter som aldrig tidigare har skådats, det har heller aldrig funnits så många sätt att hjälpa människor att få en möjligheten till ett bättre liv.

2. Välgörenhet kan förbättra ditt eget välbefinnande

det är ett nöje att ge
Ett av de enklaste sätten för att få dig att må bra är att ge något till välgörande ändamål. Det är ett väldigt effektivt sätt för att framkalla den där varma känslan inombords, samma varma känsla som frambringas när du hjälper en granne, en kompis, en familjemedlem eller en arbetskamrat. Välgörenhet är inte bara något som de allra rikaste håller på med. Du som läser den här texten kan göra en enorm skillnad för andra människor samtidigt som du hjälper dig själv, en ''win-win situation''!

Nedan finns fyra anledningar till varför välgörenhet är bra för din hälsa och ditt välbefinnande:

  1. Den som hjälper andra känner sig lyckligare.
Det finns empiriska bevis som kommer från både korrelationella och experimentella studier som visar att de som spenderar mer pengar på andra människor känner större lycka och välbefinnande. De här resultaten har varit återkommande i flera olika länder världen över, något som tyder på att lyckan som vi känner när vi donerar till andra är universell och inbyggd i våra hjärnor.

2. Fördelarna som kommer från att donera kan ses både i hjärnan och på kroppen.
I en studie användes magnetröntgenbilder för att visa att när vi donerar så aktiveras hjärnans belöningssystem. I en annan studie så använde man sig av salivkortisol för att påvisa att deltagarna i studien som behöll mer pengar för sig själva också kände en större skamkänsla. (Höga kortisolvärden indikerar att man känner skam och detta leder också till mer stress.)

3. Förmögenhet och lycka är inte direkt sammankopplade.
Daniel Kahneman och Angus Deaton, båda Nobelpristagare inom ekonomi, studerade sambandet mellan förmögenhet och lycka. Det de fann i sina studier var att man emotionellt sett känner sig positivt påverkad fram tills man tjänar 750 000 kronor per år, efter det så är den positiva effekten från hur mycket man tjänar relativt liten. Det de båda ekonomerna kom fram till var att ''högre inkomster köper livskvalité men inte lycka'.

4. Mer och mer pengar betyder inte nödvändigtvis mer och mer lycka.
I en annan studie som utfördes av Matthew Killingsworth konstaterades att lycka och tillfredsställelse ökar även efter man tjänar mer än 750 000 kronor per år, men skillnaden är att ökningen i hur lycklig man känner sig är väldigt marginell. För att ta ett exempel så kan vi tänka på ett hushåll som tjänar 200 000 kronor per år och ett annat som tjänar 600 000 kronor per år. Skillnaden i hur lyckliga dessa båda hushåll känner sig är samma skillnad som då ett hushåll tjänar 600 000 kronor och det andra hushållet tjänar 1 800 000 kronor. Problemet är att ju rikare du är, ju mer pengar behöver du för att kunna förbättra ditt välbefinnande. Vi kan ställa detta i kontrast till om samma peng skulle ges till familjer som har en lägre inkomst, så skulle man kunna förbättra välbefinnandet hos många fler människor. Om någon som till exempel tjänar 500 000 kronor skulle gå till att tjäna 1 000 000 kronor så skulle denna person känna samma lyckoökning som en person som går från att tjäna 10 000 kronor till att tjäna 20 000 kronor, skillnaden är att de 500 000 kronor som den första personen hade som ökning skulle kunna bidra till lyckan för 50 personer som tjänar 10 000 kronor istället för att bara en person blir lyckligare.


Men det kan vara så att du tänker: tänk om jag donerar pengar och det känns bra, kan det ändå vara så att i framtiden så kommer jag att ångra mitt beslut? Lyckligtvis så finns det både empiriska och teoretiska motiv som visar att om vi donerar 10 procent av vår inkomst så kommer detta inte att ha någon större påverkan på vår lycka i livet. Det kan också formuleras:: du får behålla 90 procent av din inkomst som du kan göra vad du vill med!

3. Välgörenhet kan göra världen mer rättvis

Om du 1) läser den här artikeln och 2) är anställd, så betyder detta att du troligen tillhör de tio procent av världens befolkning som tjänar mest pengar. Det är till och med troligt att du är del av den en procent av världens befolkning som tjänar mest pengar, kanske till och med att du tillhör den övre delen av denna grupp.

Du kan enkelt få reda på detta om du går till "How Rich Am I?-kalkylatorn".

Du kanske inte känner dig rik och det är helt förståeligt. Du har säkert scrollat igenom Instagramflödet många gånger och sett bilder på de som är rika och berömda, de som kör runt i lyxbilar och bor i flashiga hus i Beverly Hills. I jämförelse med de här människorna så känner du kanske att du inte är något vidare rik. Men tittar man globalt sett så har du troligtvis närmare till de rika i Beverly Hills rent ekonomiskt än vad du har till de fattigaste människorna på jorden.

Om vi tar Malawi som exempel, ett låginkomstland söder om Saharas öken med en befolkning på omkring 20 miljoner människor. Utav dessa 20 miljoner människor så lever 70 procent på under 1,90 USD per dag, den globala fattigdomsgränsen. Data från Världsbankens Utveckling och Research grupp visar att medianlönen, per hushåll, per år, ligger på 480 dollar (siffror från 2011). Detta är 40 gånger lägre än medianlönen i USA, och inräknat i detta är skillnaden i levnadskostnad mellan Malawi och USA.
drastisk ojämlikhet
En svensk som tjänar runt 350 000 kronor per år får inte med automatik en inbjudan till finrummet inom den svenska eliten, eller har råd med en sprillans ny Tesla. Men något som du kan göra om du tjänar så mycket pengar är att du kan stötta, hjälpa och förändra människors liv som lever i exempelvis Malawi. Om du skulle donera tio procent av din inkomst till välgörenhet så har du möjligheten att åstadkomma enormt mycket gott i världen. Din donation skulle kunna leda till att sju personer som tjänar en medianlön i Malawi fördubblar sin inkomst. Det skulle också kunna betala för 700 myggnät som har blivit behandlade med insektsdödande medel för att stoppa spridningen av malaria, något som påverkar hundratals miljoner människor årligen. Din donation kan också betala för 3 500 behandlingar för barn som har mask i magen.

Att äga en Tesla är coolt, men att skydda 700 människor från att få malaria eller att behandla 3 500 barn för mask i magen är betydligt häftigare.

Men nu kanske du funderar, oavsett om det är Malawi eller rika länder som USA, varför hjälper inte landets regeringar till att stötta och betala? Samma tanke gäller för vinstdrivande privata företag som är ute efter att tjäna pengar. Garanterat så finns det tillräckligt politiskt intresse, och även korporativa krafter för att hjälpa behövande människor att få det de behöver. Varför behöver vi ens välgörenhet om de här organisationerna finns? Och varför är det vanliga normala medborgare som betalar för allt när vi redan betalar höga skatter?

Den summa som de rikare av världens regeringar budgeterar för att hjälpa andra länder är inte tillräcklig för att stötta de som verkligen behöver hjälp. Av denna anledning så är behovet av att ge till välgörenhet inom den globala ekonomin enormt stort. De som verkligen är i behov av hjälp har ingen möjlighet att göra sina röster hörda, då våra ekonomiska och politiska system inte tillåter det.

En grupp som många gånger glöms borti och som får lida och utstå hemska förhållanden utan att ha någon rösträtt är våra kära vänner djuren. Varje år dödas biljoner djur föratt förse oss med mat. Många av dessa får utstå outhärdliga förhållanden, speciellt de djur som är en del av vår animalieproduktion såsom höns, grisar och fiskar.

Djuren kan inte rösta bort de regeringar som går emot deras rättigheter. De kan heller inte påverka politiker genom att driva lobbyverksamhet med hjälp av grupper som donerar pengar för att stötta en viss politisk åsikt. Rikare djur kan inte donera pengar så att fattigare djur kan få ett bättre liv. Men, dessa djur kan lida. På samma sätt som att det är ologiskt att ignorera människor som lider bara för att de inte bor i vår närhet så är det lika ologiskt för oss att bara bry oss om och känna ett moraliskt ansvar för de djur som vi själva har en koppling till. Lidande kommer alltid att vara lidande. Därför är det upp till oss att se till att vår djur får leva ett så lyckligt liv som möjligt. Vi kan göra detta genom att stötta effektiva välgörenhetsorganisationer som arbetar med djurens rättigheter och som över tid har bevisat att de har haft framgång i sitt arbete.

Vi kan göra skillnad för djuren genom att donera till organisationer som gör följande:

  • Genomför kampanjer mot företag för att åstadkomma en bättre standard för våra djur.
  • Gynnar alternativ till animalieprodukter som växt och cellbaserat kött och mejeriprodukter.
  • Genomför forskning kring hur man kan hjälpa vilda djur.
Ett annat exempel på en grupp som inte har någon rösträtt är de människor som tillhör framtiden. Det som vi gör med jorden nu kan potentiellt sett påverka en astronomiskt stor mängd människor i framtiden, kanske hundratals eller miljontals år in i framtiden. Därför är det enormt viktigt att vi nu jobbar för att förhindra ageranden som på lång sikt kan ha förödande konsekvenser för livet på vår planet. Dessa risker kallas ofta för existentiella risker, och inkluderar sådant som kärnvapenkrig, pandemier som är skapade av människor, avancerad artificiell teknik, klimatförändring m.m.

Precis som att djur inte kan rösta så kan inte heller människor från framtida generationer rösta. De kan heller inte lobba för eller ekonomiskt stötta den forskning som pågår för att förhindra existentiella risker. Deras röster existerar inte över huvud taget. Men moraliskt sett så är deras välbefinnande väldigt viktigt.

Tänk på dina barnbarn, dina barn barns barn eller till och med dina barnbarns barnbarn, och så vidare. Även fast du kanske aldrig kommer att träffa dem (precis som att du inte kommer att träffa många av de behövande människor som bor i andra länder), så förtjänar de ändå att leva ett så lyckligt liv som möjligt liknande det vi alla önskar att leva. Människor borde inte få lida bara för att de geografiskt sett bor långt bort från oss. På samma sätt bör vi jobba för att framtida generationer, som kan kännas långt borta, inte ska behöva få lida.

Exempel på vad vi nu kan göra för att hjälpa framtida generationer är:

  • Vi kan stötta långsiktig forskning.
  • Vi kan sprida idéer om effektiv altruism och långsiktigt tänkande.
  • Vi kan stötta lagar och regler som försäkrar framtida generationers rättigheter och liv.
  • Vi kan utbilda viktiga yrkesgrupper så att de kan hjälpa till att förmildra existentiella risker.

Avslutande ord

Vi har i den här artikeln berört många anledningar till varför det är så viktigt att vi donerar till välgörenhet. Vi har sett klart och tydligt följande 1) välgörenhet hjälper människor som är i behov, 2) att bidra till välgörenhet bidrar till givarens välbefinnande, och 3) genom välgörenhet så kan världen bli en mer rättvis plats.

Det finns säkert många fler anledningar varför välgörenhet är en viktig del av att göra gott. Förhoppningsvis så kan åtminstone en av de ovan nämnda anledningarna ge dig en skjuts i rätt riktning så att du på allvar kan börja hjälpa andra människor – oavsett vilken social, politisk eller moralisk ståndpunkt du har. Du har möjlighet att åstadkomma enormt mycket gott i världen, och ännu mer om du väljer att ge tio procent av din inkomst till de mest effektiva välgörenhetsorganisationerna i världen.
Syftet med ideella föreningen Ge Effektivt är att sprida information om, samt samla in pengar till, världens mest effektiva hjälporganisationer.
Ge Effektivt tipsar kring att donera till Ukraina
geeffektivt.se drivs av
Ideella föreningen Ge Effektivt
info@geeffektivt.se
Orgnr: 802536-0739

Våra villkor
Vår integritetspolicy
Made on
Tilda